 |
 |
|
Nyheter / News 2008
|
4 Knut Olivecrona. Hågkomster samlade från en lång lefnad
|
Om inte något annat angives finns dessa publikationer att köpa genom eddy.se ab i Visby som sköter distributionen av Vitterhetsakademiens publikationer. För priser, adresser och telefonummer klicka |
KNUT OLIVECRONA. Hågkomster samlade från en lång lefnad Den svenske juristen Knut Olivecrona inledde under 1860-talet en både politisk och filosofisk kampanj mot dödsstraffet. Hans bok Om dödsstraffet (1866) översattes till flera språk, och han kallades 1868 till ledamot av Högsta Domstolen trots sina kontroversiella åsikter. Efter pensioneringen 1889 nedtecknade han sina memoarer, som aldrig publicerades innan han dog 1905. De sträcker sig från pojkåren i 1820-talets Värmland till tiden som uppburen Uppsala-professor fyrtio år senare. En rad välkända personer framträder i skriften, däribland författaren Almqvist, filosofen Boström och politikern Louis De Geer. Texten ger inte bara en lärdomshistorisk utan också en socialhistorisk tidsbild. I centrum står Olivecronas märkliga karriär, men boken kan lika gärna läsas som en skildring av Sveriges sociala och politiska omvandling under 1800-talet. |
 |
||||||||
|
|
|||||||||
|
AU CHAMP D’APOLLON. Écrits d’expression française produits en Suède (1550–2006) La majeure partie d’Au Champ d’Apollon. Écrits d’expression française produits en Suède (1550–2006) est constituée de textes ” littéraire ” d’expression française produits en Suède depuis 1550, présentés par ordre chronologique d’après l’année de naissance des auteurs. Les écrits cités sont précédés d’une brève présentation de l’auteur destinée à donner une idée de sa place dans la société suédoise. Le corpus comprend des oeuvres de 471 auteurs différents, dont 64 femmes. 17 des auteurs n’ont pas pu être identifiés. Le chapitre d’introduction donne un survol de l’attitude des Suédois à l’égard de la langue et la culture françaises depuis le moyen âge jusqu’à nos jours. Margareta Östman est docteur ès lettres et enseignante au Département de français, d’italien et de langues classiques de l’Université de Stockholm. Hans Östman, docteur ès lettres, a publié plusieurs ouvrages sur la littérature anglaise et suédoise du XVIIIe siècle. |
 |
||||||||
|
|
|||||||||
|
SIGURD CURMAN. Riksantikvarie – Ett porträtt Sigurd Curman (1879–1966) var riksantikvarie från 1923 till 1946. Han var mer framgångsrik än någon annan på denna post och han var en viktig person också på andra områden i sin tids Sverige. Hans liv och verksamhet är en historia värd att berättas för alla som bryr sig om det svenska kulturarvet. Anders Åman har varit lektor i arkitekturhistoria på KTH och professor i konstvetenskap, först i Umeå och sedan i Uppsala. Han har skrivit om vårdinstitutionernas arkitekturhistoria, om arkitektur och ideologi i Stalintidens Östeuropa men också om ämnen som hörde till Sigurd Curmans intressen. |
 |
||||||||
|
|
|||||||||
|
EXCAVATIONS AT HELGÖ XVII. Workshop Part III This volume is primarily devoted to archaeological discussion and scientific analysis of objects relating to Early Medieval metalworking at Helgö. It deals with the finds from the Building Group 3 workshop, some of which have already been printed in various contexts. In addition this volume presents a new survey of all the building groups and cemeteries on Helgö. This is the first time that a true picture in accordance with the national grid has been achieved. Authors: Lena Grandin, Eva Hjärthner-Holdar, Peter Kresten, Jan Peder Lamm, Kristina Lamm, Bente Magnus, Ole Stilborg, Anders Strinnholm, Anders Söderberg & Laila Kitzler Åhfeldt |
 |
||||||||
|
|
|||||||||
|
JORDVÄRDERINGSSYSTEM FRÅN MEDELTIDEN TILL 1600-TALET Artiklarna i den här volymen presenterades vid ett seminarium som ägde rum på Kungl. Vitterhetsakademien den 25–26 oktober 2006. Seminariet var en tillbakablick på ett forskningsfält där professor Ulf Sporrong varit verksam i fyra decennier. Sporrong har skrivit både den inledande och den avslutande artikeln. Syftet med seminariet var att teckna en bild av var forskningen står på detta område i dag. En del artiklar redovisar avslutade undersökningar, andra presenterar pågående forskning. Seminariet uppehöll sig inom gränserna för dagens Sverige och Finland, vilket innebär att tidigare danska och norska landskap också togs upp till diskussion. Inom gränserna för det medeltida svenska riket kan en stor regional mångfald urskiljas på jordvärderingarnas område. Även om seminariets fokus låg på jordvärderingssystem berördes också hur dessa konkret har manifesterats på marken i form av skiften och andra indelningar. Även maktpolitiska och ekonomiska frågor som skatter och jordprisers utveckling behandlades. Medverkande författare: |
 |
||||||||
|
|
|||||||||
|
SKÅNELAHOLM. Ett gods i Uppland Skånelaholm är naturskönt beläget invid sjön Fysingens östra strand med närhet till både Stockholm och Uppsala. Det strategiska läget till trots är slottet förhållandevis okänt för allmänheten. Här beskrivs slottet för första gången ur ett flertal perspektiv: som uppländskt gods i en rik kulturgeografisk miljö, som stormaktstida lantslott, som fideikommiss för bruksägarfamiljen Jennings, som kombinerad privatbostad och museum med omfattande samlingar för Herbert och Ing-Marie Rettig och som trädgårds-, park- och naturmiljö genom tiderna. I boken passerar ett rikt persongalleri förbi från poetikprofessorn och hovrättspresidenten Andreas Gyldenklou på 1600-talet, konstsamlaren, brukspatronen John Jennings på 1700-talet, konstmecenaten Sophia Eleonora Rosenhane på 1800-talet, kulturfrämjarna och donatorerna Ing-Marie och Herbert Rettig på 1900-talet till dagens situation som en av Kungl. Vitterhetsakademiens kulturfastigheter. Medverkande författare: |
 |
||||||||
|
|
|||||||||
|
STENSJÖ. En småländsk småbrukarby under förindustriell tid Stensjö by – nära Oskarshamn – kan sägas utgöra en liten förindustriell småländsk by med ett omgivande kulturlandskap som har stora natur- och kulturvärden i form av främst ängs- och hagmarker, ändre byggnader, vägar och hägnadssystem. Den välbevarade miljön har ett betydande kulturhistoriskt intresse och representerar bondesverige för ca 100 år sedan. Boken presenterar en vetenskaplig undersökning av Stensjö som genomförts de senaste åren med fokus på befolkning, bebyggelse och odling. Den oskiftade byn ägdes inom samma släkt i 300 år under 7 generationer, och vi följer hur det gick till när gårdarna ärvdes inom släktens ram och hur befolkningen i byn utvecklades, både de jordägande och de anställda. En analys av ett pollenprov visar hur marknadsanvändningen har skiftat från de första tecknen på röjning av marken under stenåldern. Boken illustreras bl.a. av ett stort antal fotografier från 1920-talet som visar livet i byn och de människor som bodde där. Medverkande författare: |
 |
||||||||
|
|
|||||||||
|
KORMAKS SAGA När Harald hårfager erövrade Norge fanns i hans skara en hövding med det keltiska namnet Kormak. Hans son Ögmund utvandrar till Island och slår sig ner vid Midfjorden i nordväst. Där föddes Kormak skald, som Kormaks saga handlar om. Den är unik bland isländska sagor. Sagans röda tråd är skaldens eget verk, hans 64 lausavísur, ”enstaka visor” på skaldeversmått, som berättar skaldens levnadsöde men också tillsammans utgör de isländska sagornas mest omfattande kärleksdiktning. Kormak levde ca 930–975. Han blev tidigt berömd som skald, hans verk bevarades i minnet och i traditionen. Hans kärlekshistoria berättas i hans visor, men de följdes från början av en prosaberättelse om händelser och personer i visorna, som blev sagans sammanbindande text. Den har en ålderdomlig prägel, och är troligen nedskriven i början av 1200-talet. Dess stil ligger nära den muntliga berättelsen, vilket tyder på att den är nedskriven innan ”sagastilen” hade utvecklats i de stora kända sagorna som Laxdölasagan och Gunnlög ormstungas saga, till vilkas kärleksskildringar den kan ses som föregångare. Ingegerd Fries är fil. mag. i latin, grekiska och nordiska språk och fil. dr. hc. Hon talar isländska och har ägnat sig åt översättning från isländska och annat språkligt arbete. |
 |
||||||||
|
|
|||||||||
|
THE SWEDISH CYPRUS EXPEDITION 80 YEARS. Proceedings of the Symposium in Honour of the Memory of Einar Gjerstad Held in the Royal Academy of Letters, History and Antiquities, Stockholm, 28 September 2007 Utgiven av med bidrag från Vitterhetsakademien och distribueras av Pauls Åströms förlag. Einar Gjerstad, kallad ”den cypriska arkeologiens fader”, ledde den svenska Cypernexpeditionen 1927–1931, som lade grunden för det vetenskapliga utforskandet av Cyperns äldsta historia. I en serie föredrag, som hölls i Vitterhetsakademien 80 år efter expeditionens början, utvärderades expeditionens resultat sedda i ljuset av senare fynd, metoder och forskningar. Medverkande författare: |
 |
||||||||
|
|
|||||||||
|
GRÅBORG PÅ ÖLAND. Om en borg, ett kapell och en by Gråborg, Ölands största fornborg, började sannolikt byggas på 300-talet. Den ligger nästan exakt mitt på Öland, mitt över gränsen mellan de två ”mot” som delar ön i en nordlig och en sydlig del. Alldeles intill borgen – som trots nedrasade murar gör ett mycket mäktigt intryck – ligger ruinen av ett medeltida kapell. Allt ligger på mark som tillhör byn Borg, en radby som består av två gårdar. 1945 inköptes Borgs by med kapell och fornborg av Vitterhets-akademien. Under den tid som förflutit sedan dess har man röjt borgen och varsamt återställt markerna runt byn. Målet är att bevara fornlämningarna, byn och det ålderdomliga odlingslandskap den ligger i. 1998–2002 gjordes utgrävningar av borgen och kapellet. I boken beskrivs borgen, kapellet och byn i ljuset av det som kom fram vid utgrävningarna och sätts in i ett större sammanhang; en bild växer fram av ett Gråborg som under järnålder och tidig medeltid spelat en viktig roll, inte bara på Öland. |
 |
||||||||
|
|
|||||||||
|
KUNGL. VITTERHETS HISTORIE OCH ANTIKVITETS AKADEMIENS ÅRSBOK 2008 Årsboken innehåller bl.a. föredrag av: François-Xavier Dillman, Att bränna sina skepp. Om en episod i Snorres Heimskringla |
 |
||||||||
|
|
|||||||||
|
DEN HOTADE IDYLLEN. Gunnar Mascoll Silfverstolpe, Finland och den lyriska intimismen Författare BENGT LANDGREN Gunnar Mascoll Silfverstolpe (1893–1942) var konsthistoriker, poet, översättare och litteraturkritiker i Sveriges då största dagstidning, Stockholms-Tidningen. Han skrev om Ekelund, Lagerkvist och Edith Södergran, Edfelt, Ekelöf bl.a. Boken behandlar både Silfverstolpes lyrik och hans litteraturkritik. Silfverstolpes engagemang för Finland 1918–1942 undersöks, liksom den bärande tematiken i hans diktning och receptionen av hans dikter hos kritik och publik. Den övergripande målsättningen är att analysera hur Silfverstolpe söker finna sin väg i en snabbt skiftande historisk situation och i ett föränderligt samhälle under en tid, då traditionella värden hotas av moderniteten och den politiska utvecklingen. Bengt Landgren är professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Han har utgivit böcker om bland annat Gunnar Ekelöf, Hjalmar Gullberg, Hermann Broch, Johannes Edfelt, August Strindberg, Rainer Maria Rilke, Erik Lindegren, Gunnar Tideström samt om svensk akademisk litteraturundervisning. |
 |
||||||||