 |
 |
|
Nyheter / News 2007
|
4 Kulturminnesvård och vattenkraft 1942–1980
|
Dessa publikationer finns att köpa genom eddy.se ab i Visby som sköter distributionen av Vitterhetsakademiens publikationer. För priser, adresser och telefonummer klicka |
KULTURMINNESVÅRD OCH VATTENKRAFT 1942–1980. En studie med utgångspunkt från Riksantikvarieämbetets sjöregleringsundersökningar Sommaren 1942 inledde RAÄ undersökningar i anslutning till vattenkraftsutbyggnaden i Jämtland. Det var startpunkten för ett av kulturminnesvårdens största dokumentationsprojekt under 1900-talet. Från en översiktlig arkeologisk inventering utvecklades verksamheten till en bred kulturhistorisk undersökning med omfattande studier – arkeologiska och etnologiska – av de väldiga områden som genom utbyggnaden skulle komma att förändras i grunden. Margareta Biörnstad tecknar bakgrunden och följer sedan hela förloppet fram till 1980. Hon kombinerar redogörelsen med analyser av kulturminnesvårdens villkor och visar hur de ansvarigas målmedvetna arbete lyckades ge kulturminnesvården en tydlig roll i vattenbyggnadsprocessen. Författaren tar också upp projektets betydelse för diskussionen om kulturminnesvårdens uppgift som resulterat i en ny syn på bevarandet av kulturlandskapet med dess innehåll av betydelsebärande miljöer. Margareta Biörnstad är f.d. riksantikvarie. Under några år i början av 1960-talet var hon ansvarig för RAÄ:s undersökningar i samband med vattenkraftsutbyggnaden, senare en av initiativtagarna till forskningsprojektet Norrlands tidiga bebyggelse. |
 |
||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||
|
STOCKHOLM – BELGRADE. Proceedings from the Third Swedish-Serbian Symposium in Stockholm, April 21–25, 2004 This symposium was part of the co-operation between the Royal Swedish Academy of Letters, History and Antiquities and the Serbian Academy of Sciences and Arts. The contributions elucidate the chosen topic – this time the capitals Stockholm and Belgrade – from various angles and with various scientific perspectives. The Swedish researchers discuss Stockholm through factors of spatial differentiation, immigration and urban policy, real and imagined borders, modernist architecture, music and cultural diversity, the management plan for the urban national park, growth and stagnation in the history of Stockholm, and Stockholm in literature. Most of the Serbian contributions take up the situation at the end of the 20th century and the beginning of the 21st, such as the social and political grounds of the destruction of the built environment of Belgrade, the socio-demographic development, the search for a new musical practice of the immigrants/refugees in Belgrade, and reflections on the history of Belgrade in the 1990s. Other contributions concern modernism in the planning and construction of New Belgrade as well as literary life in Belgrade. Contributing authors: |
 |
||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||
|
NÄR RELIGIÖSA TEXTER BLIR BESVÄRLIGA. Hermeneutisk-etiska frågor inför religiösa texter Problemen med att tolka olika religioners religiösa texter har alltmer kommit i centrum av de senare årens debatt. Det gäller såväl den judiska Torah, den kristna Bibeln som Koranen. Hur en text tolkas kan bli en fråga om vilka seder och bruk man får förverkliga, om vilka samlevnadsformer som accepteras, eller bokstavligen om liv och död för enskilda människor eller samhällen. Vad är då en rätt tolkning av en religiös text? Kan en sådan text betyda vad som helst? Eller får den tas som intäkt för snart sagt vad som helst? Hur hanterar man inom en religion besvärliga texter som ingår i de nedärvda auktoritativa skrifterna, ja sådana som rentav är moraliskt tvivelaktiga? Frågor som de nämnda tas upp ur olika synvinklar i artiklarna i denna bok. De lades fram och diskuterades vid ett mångvetenskapligt symposium på Vitterhetsakademien i Stockholm i maj 2006. Det är främst texter ur Bibeln som behandlas, medan t.ex. relateringar till islam främst förekom i diskussionerna. Medverkande författare: |
 |
||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||
|
SCHOLARLY JOURNALS BETWEEN THE PAST AND THE FUTURE. The Fornvännen Centenary Round-Table Seminar, Stockholm, 21 April 2006 On 21 April 2006 a round-table seminar took place at the premises of Vitterhetsakademien in Stockholm. The occasion was Fornvännen’s centenary, and the theme was the current status and future prospects of this kind of scholarly journal. This volume is a collection of nine papers by participants in the seminar. The main themes are the shift from paper to on-line publication, how to solve funding problems and the best way to ensure continued high acaemic standards. Contributing authors: |
 |
||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||
|
LETTERS FROM SIR JAMES SPENS AND JAN RUTGERS. The Work and Correspondence of Axel Oxenstierna II:13 In 1612, when Oxenstierna took office, Sweden was on the verge of collapse. In the east, she was menaced by Muscovy, in the south-east by Poland, and in the west by Denmark. One of the means to save the Swedish realm was through active diplomacy. Two important figures in Oxenstierna's diplomatic network were the Scottish officer Sir James Spens (d. 1632) and the Dutch humanist and jurist Jan Rutgers (d. 1625), who played central roles in Swedish foreign politics in the crucial period 1613–1632. Spens served as Swedish ambassador in London and as Stuart ambassador to Gustav II Adolf. He played an important part in the negotiations in 1624–1625, when statesmen and diplomats were focused on bringing the British, the Swedes, the Danes, and the Dutch into a grand alliance to defend the Protestant cause against the Habsburgs and the Catholics. Rutgers served as Swedish representative in the Dutch Republic and as emissary to North German princes. His most dramatic mission was that to Prague in 1620, from where he reported in a series of letters on the Bohemian adventure of Elector Palatine Frederick V. Rutger’s letters give us an insight into his varied diplomatic activities and glimpses of Oxenstierna’s policies and diplomatic methods. Spens’ and Rutgers’ letters are edited with introductions, summaries, notes and index in English. Two letters By Spens are in Scots. |
 |
||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||
|
GUNNAR TIDESTRÖM. Litteraturhistoriker och litteraturpedagog Gunnar Tideström (1906–1985) var professor i litteraturhistoria i Uppsala 1948–1971. Han disputerade 1941 på en uppmärksammad avhandling om Runebergs romantiska estetik men är framför allt känd som modernismforskare. År 1947 utgav han en serie analyser av modern svenskspråkig lyrik (Lyrisk tidsspegel) och 1949 en stor monografi om Edith Södergran. Bengt Landgren berättar i sin levnadsteckning om Tideströms uppväxt i ett prästhem i Dalarna, om hans studieår och akademiska karriär och hans litteraturpedagogiska insatser. |
 |
||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||
|
HELA VÄRLDEN ÄR EN TEATER. Åtta essäer om Lars Wivallius En lättsinnig äventyrare som fick blicka ut genom många fängelsegaller – och just därför skrev så ljuvliga visor om friheten och den sköna svenska naturen. Detta är den klassiska bilden av Lars Wivallius som skapades av Henrik Schück vid 1800-talets slut. Men denne gåtfulle poet hade också andra bottnar. Han levde under 1600-talet, karriäristernas guldålder, och drömde om att en gång bära adelsmannens rang och ära. Dit skulle han nå genom dikter, på latin och svenska, eller andra skrifter och flygblad, som skulle fostra det svenska folket till fromhet och lydnad och försvara den svenska politiken i det trettioåriga krigets Europa. Samtidigt var Wivallius en sann retoriker. Han kunde uppträda som hövisk älskare, from psalmdiktare, illusionslös politiker, allt efter stundens krav. Även detta är typiskt för 1600-talsmänniskan som ofta såg världen som en stor teater. Essäserna i denna bok bygger på de föredrag som hölls vid ett symposium som Kungl. Vitterhetsakademien ordnade för att fira 400-årsminnet av Wivallius födelse. Medverkande författare: |
 |
||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||
|
VOKAL PÅ GLID. Till frågan om östnordisk brytning av kort y Vid medeltidens början präglades Norden av en stark språklig enhet. Man talade ”dansk tunga”. Men inom loppet av några få århundraden förändrades bilden. Via Danmark bröt nya impulser in. Ordförråd, ordböjning, ljudsystem – inget undgick att påverkas. Det gemensamma nordiska fornspråket förbyttes i en brokig flora dialekter, varav vissa bildade grund för det vi i dag kallar danska, norska och svenska. Denna bok beskriver ljudförändringarnas komplicerade växelspel när det gäller östnordiskans korta y. I blickpunkten står inte bara ljudregler och deras inbördes förhållande utan även de faktorer i kultur- och samhällsutveckling, handelsväsen och kommunikationer som bidragit till att främja eller hindra impulsernas spridning. Jan Paul Strid presenterar ett komplext språkgeografiskt-historiskt problem, där ledtrådar löper i olika riktningar och där lösningen ingalunda är självklar. Professor Jan Paul Strid är verksam vid forskarskolan Språk och kultur i Europa vid Linköpings universitet. |
 |
||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||
|
KUNGL. VITTERHETS HISTORIE OCH ANTIKVITETS AKADEMIENS ÅRSBOK 2007 ISSN 0083-6796 Årsboken innehåller bl.a. föredrag av: Brita Bergman, Det svenska teckenspråket – språk i fyra dimensioner |
 |
||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||
|
EFTER FEMTIO ÅR: ANIARA 1956–2006. Föredrag vid ett symposium i Kungl. Vitterhetsakademien 12 oktober 2006 Harry Martinsons rymdepos Aniara (1956) är en av 1900-talets mest uppmärksammade svenskspråkiga diktverk. Det är ganska få verk från svensk efterkrigstid som blivit föremål för så intensivt intresse i såväl svensk som utländsk litteraturvetenskaplig forskning. I den här boken diskuterar en rad framstående Martinsonforskare och Martinsonläsare diktverkets tillkomst, litterära form och idéinnehåll: de olika manuskriptversionerna av Aniara belyses, liksom bildspråk, konstnärliga verkningsmedel och estetik, ondskans problematik, teknologins roll, Aniara som inre resa samt rymdeposets reception. Medverkande författare: |
 |
||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||
|
EN RESA I TID OCH RUM bland Kungl. Vitterhetsakademiens kulturfastigheter Kungl. Vitterhetsakademien äger fem kulturfastigheter i södra Sverige som alla välkomnar besökare. Fastigheterna representerar skiftande epoker och sociala miljöer under ettusenfemhundra år av svensk historia, från forntida försvarsborgar och stormaktsslott till industrialismens borgarhem. I denna skrift ger Elisabeth Almgren en översikt av kulturfastigheterna och några av dess tidigare invånare presenteras. Följ folk, gårdar och landskap genom tiderna! |
 |
||||||||||||||||