Priser
Gad Rausings pris för framstående forskargärning 2020



 Professor Pirjo Markkola, Tammerfors universitet. Foto: Tommi Penttinen

 

Professor Pirjo Markkola tilldelas Gad Rausings pris 2020 

 

Pressmeddelande

 

Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning tilldelas år 2020 professor Pirjo Markkola, professor i historia vid Tammerfors universitet, för hennes mångsidiga och nyskapande studier av den nordiska välfärdsmodellens historiska rötter. Prissumma 1 500 000 kronor

 

De nordiska länderna är - i övriga världen - kända för allmän välfärd och hög grad av jämställdhet mellan könen. Många har forskat om den nordiska välfärdsmodellen men professor Pirjo Markkola har undersökt dess historiska förutsättningar på ett unikt sätt. 

Genom sin breda ansats har Pirjo Markkola visat att idéer och förhållningssätt kopplade till det lutherska arvet är viktiga komponenter för att förklara det samhällssystem vi har i Norden idag. Hon har också visat historieforskningens betydelse i vår samtid och hur historiska erfarenheter är nära kopplade till etiska frågor. Under hela sin forskargärning har Pirjo Markkola kombinerat insikter från olika fält och överskridit gränser precis på det sätt som är nödvändigt för att kunna nå verkligt framstående och varaktigt betydelsefulla resultat.

 

FORSKARGÄRNING

I sin doktorsavhandling Työläiskodin synty. Tamperelaiset työläisperheet ja yhteiskunnallinen kysymys 1870-luvulta 1910-luvulle (1994) [Arbetarhemmets födelse: Arbetarfamiljerna i Tammerfors och den samhälleliga frågan från 1870-talet till 1910-talet] studerade Markkola arbetarkulturen i Finlands viktigaste industristad under decennierna före det uppslitande inbördeskriget. Redan här kombinerade hon familjehistorisk och arbetarhistorisk forskning med ett ambitiöst mentalitetshistoriskt anslag. Hennes suveräna analytiska skärpa och reflekterande eftertänksamhet syns exempelvis i behandlingen av så kallade ”barnutställningar”, ett slags kollektiva rådgivningsseanser dit arbetarfamiljerna frivilligt förde sina barn för att examineras. 

Markkolas andra monografi Synti ja Siveys: Naiset, uskonto ja sosiaalinen työ Suomessa 1860-1920 (2002) [Synd och sedlighet: Kvinnorna, religionen och det sociala arbetet i Finland 1860-1920] kan betecknas som hennes magnum opus. Hon visar här hur de olika folkrörelserna inte var så distinkta, som man tidigare velat se dem, utan att det fanns viktiga beroenden mellan väckelserörelserna och arbetar- och kvinnorörelserna. Markkola är inte ensam om denna upptäckt men hennes arbete hör till de allra mest betydande inom denna forskningsfront. Det är också ett arbete som tydligt demonstrerar hur viktigt det är att historikern inte är ”religionsblind”. 

Dessa insikter pekar fram mot Markkolas insatser för att förklara den nordiska välfärdsmodellens historiska rötter – insatser som gjorts i både nordiska och internationella sammanhang och som ofta redovisats i form av engelskspråkiga artiklar och antologier, till exempel Gender and Vocation: Women, Religion and Social Change in the Nordic Countries, 1830–1940 (2000). Här betonar Markkola att den lutherska kyrkan redan på 1500-talet riktade sig till individen. Både män och kvinnor tilltalades som individer, kapabla att ta ansvar och genom sitt arbete bidra till det allmänna bästa. Markkola exemplifierar med hur ordet ”husbonde” kunde användas även om vuxna kvinnor. I och med att kyrkan var knuten till staten, kom individen även att få en relation till staten på ett sätt som påminner om medborgarens roll i det moderna samhället. Klarare än många andra har Markkola sett och belagt dessa allmännordiska tendenser i de enskilda ländernas nationella historier. 

Åren 2014–2016 ledde Markkola den tvärvetenskapliga forskargrupp som på uppdrag av finska Social- och hälsovårdsministeriet utredde vanvård och missförhållanden inom barnskyddet i Finland åren 1937–1983. Här var Markkolas intresse för barns situation och erfarenheter avgörande. Genom sin roll i utredningen kunde hon visa på vikten av historisk kunskap i hanteringen av svåra samhällserfarenheter men också resonera klokt kring de etiska problem som kan uppstå i sådana sammanhang. Markkola leder för närvarande en forskargrupp inom Finlands akademis pågående spetsforskningssatsning på erfarenhetshistoria.

 

PERSONALIA

Pirjo Markkola har varit verksam som professor vid Åbo Akademi (2006-2009), Jyväskylä universitet (2009-2015) och Tammerfors universitet (sedan 2015). Hon har varit akademiforskare vid Finlands Akademi (1998-2003) och medlem och vice-ordförande i Finlands Akademis forskningsråd för kultur och samhälle (2010–15). Hon har varit huvudredaktör för Historiallinen Aikakauskirja(Finlands ledande periodiska skrift inom historisk forskning) och är sedan 2014 medlem i Finska vetenskapsakademien. Hon har varit gästforskare vid ett flertal utländska universitet och har haft många förtroendeuppdrag, bl.a. i Sverige. Hennes generösa förhållningssätt gentemot unga forskare framhålls ofta, och hon åtnjuter ett mycket gott rykte som en pålitlig, ansvarstagande och eftertraktad samarbetspartner.



Tidigare pristagare

2019  Professor Lena Liepe, Linnéuniversitetet

2018  Professor Mogens Trolle Larsen, Köpenhamn
2017  Professor Sten Ebbessen, Köpenhamn

2016  Professor Erik A. Nielsen, Köpenhamn

2015  Professor Sverre Bagge, Bergen
2014  Professor Minna Skafte Jensen, Köpenhamn
2013  Professor Jan Terje Faarlund, Oslo
2012  Professor Kirsten Blinkenberg Hastrup, Köpenhamn
2011  Professor em. Åke Daun, Stockholm
2010  Professor Vésteinn Ólason, Reykjavik
2009  Professor Eva Österberg, Lund
2008  Professor Simo Knuuttila, Helsingfors
2007  Docenten, Dr.Phil. Mogens Herman Hansen, Köpenhamn
2006  Professor Heikki Räisänen, Helsingfors
2005  Museuminspektör, Dr.phil. Jørgen Jensen
2004  Professor emeritus Ulf Teleman, Lund