Om
OM AKADEMIEN


Akademiens namn

När akademien instiftades av drottning Lovisa Ulrika den 20 mars 1753 fick den namnet Kongl. Swenska Witterhets Academien. När Gustav III ombildade akademien 1786 fick den det namn som fortfarande gäller: 

Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. I dagligt tal används oftast benämningen Kungl. Vitterhetsakademien.

 


  The Royal Swedish Academy of Letters, History and Antiquities

  Académie Royale Suédoise des Belles-Lettres, de l'Histoire et des Antiquités 

  Königl. Schwedische Akademie für Literatur, Geschichte und Altertümer

 


Uppgifter och arbetsformer


Enligt sina nu gällande stadgar, som fastställdes 1988, har akademien följande uppgifter:

  • att främja forskning och annan verksamhet inom humanistiska, religionsvetenskapliga, rättsvetenskapliga och samhällsvetenskapliga discipliner samt kulturmiljövård;
  • att samarbeta med svenska organ och sammanslutningar med likartad vetenskaplig inriktning;
  • att initiera och stödja internationell samverkan inom de vetenskaper som faller inom akademiens verksamhetsområde samt därvid hålla förbindelse med utländska akademier och internationella vetenskapliga organisationer;
  • att utge vetenskapliga skrifter inom akademiens verksamhetsområde;
  • att utdela understöd och belöningar åt förtjänta forskare och övriga som främjat akademiens ändamål;
  • att i frågor som hör till området för akademiens verksamhet avgiva utlåtanden, när regeringen eller offentlig myndighet så begär eller när akademiens intressen så erfordrar. (§ 1)


Så sent som fram till 1975 levde Akademien i symbios med Riksantikvarieämbetet, men sedan dess är den ett fritt lärt samfund utan några fasta statsanslag. Genom en donation i början av 1880-talet fick Akademien möjlighet att ta egna initiativ, och under åren har åtskilliga donationer hjälpt till att bygga upp ett ansenligt kapital. Viss del av detta är bundet i stiftelser och fonder med särskilda ändamål inom vetenskap, forskning och kulturminnesvård. 

     Akademien stöder en omfattande konferens- och symposieverksamhet och strävar efter att finansiera projekt med högt vetenskapligt värde och som inte prioriteras av offentliga anslagsgivare. Åtskilliga stiftelser och fonder utlyses särskilt, men i regel är det Akademien eller dess ledamöter som tar initiativ till större insatser. I flera aktuella fall har det rört sig om mycket långsiktiga projekt, som av olika skäl inte har kunnat igångsättas eller fullbordas med offentligt stöd. 



Akademiens ansvarsområde


Som framgår av stadgarnas ändamålsparagraf verkar Akademien inom ett brett område, huvudsakligen definierat som humaniora och samhällsvetenskap. Inom detta område finns åtskilliga discipliner, men av lätt insedda skäl är inte alla dessa företrädda bland de ca 130 arbetande svenska ledamöterna. När de av Gustav III fastställda stadgarna ändrades för andra gången – det skedde 1933 – infördes en indelning i två klasser, en filosofisk-filologisk och en historisk-antikvarisk, och den är alltjämt i kraft.

     Till namnen är klasserna exklusivt humanistiska, men i praktiken finns ledamöter från övriga fakulteter i båda. Antalet rum skall vara 30 i vardera för ledamöter under 65 år. Men av flera skäl väljer akademien numera normalt inte in någon som fyllt 60 år och ledigförklarar inga rum, förrän innehavarna uppnått 72 års ålder. De som passerat denna gräns kvarstår givetvis som ledamöter med allt vad det innebär av rättigheter och skyldigheter. Det ger förklaringen till att antalet arbetande svenska ledamöter är ungefär dubbelt så högt som de disponibla rummen. Akademien kan också välja hedersledamöter, utländska ledamöter samt svenska och utländska korresponderande ledamöter. Det samlade ledamotsantalet närmar sig därigenom 200, och av dessa brukar 60–70 närvara vid akademiens månatliga sammankomster.

 

Administrativ struktur


Akademiens styrelse, förvaltningsutskottet, består av preses, vice preses, sekreteraren och vice sekreteraren samt fem ledamöter, som väljs varje år av akademien in pleno. För vetenskapliga frågor utser akademien årligen fem permanenta kommittéer, och därutöver brukar ett växlande antal arbetsgrupper tillsättas för speciella uppgifter, t.ex. som rådgivande eller beslutande organ för vissa forskningsprojekt. Preses och vice preses väljs för två år, med möjlighet för omval, medan sekreteraren utses – likaledes bland de arbetande svenska ledamöterna – för tre år och förutsätts arbeta minst halvtid. Till sin hjälp har ledningen ett kansli.

     Akademiens arkiv och bibliotek är enligt överenskommelse med staten organisatoriskt inlemmade i Riksantikvarieämbetet. Vid akademiens egendomar ute i landet finns både fast personal och tillfälligt anställda.
 

 

> Om Akademien  |  Integritetspolicy  |  Presidium  |  Förvaltningsutskott  |  Historik  |  Verksamhet  |  Internationell verksamhet  |