Samuel Byrskog

Akademien beslöt vid sitt plenarsammanträde den 1 november att välja in Samuel Byrskog, professor i Nya Testamentets exegetik vid universitet i Lund, som arbetande ledamot i den filosofisk-filologiska klassen.

Samuel Byrskog (f. 1957) disputerade 1994 och arbetade från 1996 vid Göteborgs universitet. Han befordrades där till professor 2000 och erhöll 2007 professuren i Nya Testamentets exegetik i Lund.

 

Byrskogs forskning gäller ett kardinalproblem inom området: evangeliernas förhistoria. Problematiken bearbetade han från två helt olika infallsvinklar i två magistrala monografier. Den första, doktorsavhandlingen, har titeln Jesus the Only Teacher: Didactic Authority and Transmission in Ancient Israel, Ancient Judaism and the Matthean Community (1994). Här ger han en konkret bild av formerna för traditionsöverföring i den tidiga kyrkan. Särskilt relevant finner han förekomsten av skolor i profeternas och rabbinernas sammanhang vara. I ett andra steg tillämpar han de vunna insikterna på Matteuskretsens traditionsarbete.

 

Det andra huvudarbetet har titeln Story as History - History as Story: The Gospel Tradition in the Context of Ancient Oral History (2000). Här tillämpar Byrskog teorierna i modern ”oral history” på de antika historikerna och på evangelieförfattarna. Han betonar interaktionen mellan ett ögonvittnes muntliga historia och en författares interpretativa och narrativiserande procedurer. Utöver dessa arbeten har han ett fyrtiotal uppsatser.

 

Byrskog har placerat sina publikationer i internationellt renommerade serier och tidskrifter. Hans forskning har förskaffat honom en erkänd internationell ställning. Han är sedan 1995 ledamot av Studiorum Novi Testamenti Societas, var 1999-2003 ordförande i dess seminariegrupp ”Socio-Rhetorical Interpretation”, är sedan 2010 ledamot av sällskapets styrelse. Sedan 2004 är han ledamot av Colloquium Oecumenicum Paulinum. Byrskogs forskning har varit föremål för konferenser i Bonn, Uppsala och Amsterdam.

Torsten Persson

Akademien beslöt vid sitt plenarsammanträde den 4 oktober 2011 att välja in Torsten Persson, professor i nationalekonomi, Stockholms universitet, som arbetande ledamot i den historisk-antikvariska klassen. 

Torsten Persson är född 1954 och disputerade 1982 vid Stockholms universitet. 1987 utsågs han till professor i nationalekonomi och har sedan dess varit verksam vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet. Han är sedan 1999 Centennial Professor vid London School of Economics och har varit gästforskare vid bland annat Harvard University, Princeton University och University of California, Berkeley.

 

Torsten Persson är en aktiv forskare inom det internationella forskarsamhället och deltar samtidigt i den svenska allmänna debatten. Han innehar en rad ledande positioner i akademiska sammanslutningar och är flitigt anlitad som gästforskare och ekonomisk expert. Han har forskat inom flera av nationalekonomins deldiscipliner som makroekonomi, internationell ekonomi och framförallt politisk ekonomi. Hans forskningsintresse inriktas för närvarande framförallt på ekonomisk utveckling, ekonomi och politiska konflikter samt ekonomi och klimatförändringar.

 

Till hans många arbeten hör Is inequality harmful for growth? (American Economic Review 1994), Political Economics: Explaining Economic Policy (2000), The Economic Effect of Constitutions (2003), Advances in Economics and Econometrics (2006), samt Pillars of Prosperity (2010).

 

Georgy Vilinbahov

Akademien beslöt vid sitt plenarsammanträde den 4 oktober 2011 att välja in Georgy Vilinbahov, professor och ställföreträdande chef för Statliga Eremitaget i St Petersburg, som utländsk ledamot i historisk-antikvariska klassen.

Vilinbahov är född 1949 och har sedan 1969 varit verksam vid Eremitaget, från 1992 som ställföreträdande chef med forskning som ansvarsområde. Sedan början av 1990-talet har han det ämbete som närmast motsvarar den svenske statsheraldikerns. Han har en professur vid St. Petersburgs Konstakademi och har varit verksam som gästforskare i Tartu.

 

Efter studier i historia vid Leningrads Universitet disputerade han 2003 vid Ryska Vetenskapsakademiens Institut för Historia med en numera klassisk avhandling: Theory and Practice of State Heraldry in Russia. Vilinbahov har en omfattande vetenskaplig produktion med specialisering framför allt på heraldik och vexillologi och näraliggande områden.

 

Som flitig samhällsdebattör och museiman förekommer han i den ryska dagspressen och andra massmedia. Som heraldiker och vexillolog är Georgy Vilinbahov ett aktat namn i vida specialistkretsar och internationella sammanslutningar i Europa, framför allt i Tyskland, England och Skandinavien.

Under närmare två decennier har han varit den på rysk sida drivande personen i utställningsprojekt i samarbete mellan en rad svenska museer och Eremitaget. I ryska akademiska sammanhang har han ofta fört fram med svensk faleristik förbundna frågor, såväl med konsthistorisk, som kulturhistorisk och samhällsvetenskaplig vinkling. Hans intresse för svensk-ryska förhållanden har även tagit sig uttryck i ett flitigt samarbete med Vitterhetsakademien, där han varit såväl deltagare i som initiativtagare till svensk-ryska symposier.