Ledamoter
H%c3%a4gerstr%c3%b6m812

Axel Anders Theodor Hägerström


f. 6.9.1868   d. 7.7.1939

Professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet.


Arbetande ledamot Ff
- Invald 7.11.1933 (nr 167)


Bibliografiska uppgifter

En del papper i UUB.

SBL, SMoK.

J. Bjarup, Reason, emotion and the law: studies in the philosophy of A. H. (1982);
R. Björk, Historiens ensamhet (Motströms: kritiken av det moderna, red. S. Källström & E. Sellberg, 1991, s. 237–267);
J. Carlsson, Statsabsolutismens rättsfilosofi: en studie av Boströms och Hägerströms rättsfilosofi med avseende på deras bakgrund, innehåll och konsekvenser för juridiken (2001);
E. Cassirer, A. H. (1939, svensk översättning 2005);
G. Fredriksson, 20 filosofer (1994);
M. Fries, Grunddragen i A. H:s filosofi (företal till A. H:s socialfilosofiska uppsatser, 1939);
—, Verklighetsbegreppet enligt H. (1944);
I. Hedenius, Om rätt och moral (1941);
J. Hemberg, Religion och metafysik: A. H:s och Anders Nygrens religionsteorier och dessas inflytande i svensk religionsdebatt (1966);
W. Klingberg, Den intellektuella spärren: trons svårigheter i belysning av A. H:s filosofi (1966);
S. Källström, Värdenihilism och vetenskap: Uppsalafilosofin i forskning och samhällsdebatt under 1920- och 30-talen (1984);
—, Den gode nihilisten: A. H. och striderna kring uppsalafilosofin (1986);
—, Filosofi och politik: A. H. och samhällsdebatten (Värdetraditioner i nordiskt perspektiv, red. G. Bexell & H. Stenius, 1997);
J. Landquist, Som jag minns dem (1949, s. 127–138);
D. Lang, Wertung und Erkenntnis: Untersuchungen zu A. H:s Moraltheorie (1981);
R. Lindborg, A. H. och kristendomen (Lychnos 1987, s. 113–136);
H. J. Lindroth, Verkligheten och vetenskapen: en inblick i A. H:s filosofi (1929);
E. Logren, Huvuddragen av A. H:s filosofi (1944);
V. Lundstedt & K. Olivecrona, Grundtankar hos Hägerström och Lundstedt (1962);
M. Lyles, A call for scientific purity: A. H’s critique of legal science (2006);
A. H. D. MacLeod, Tre uppsatser om Hägerström, Zenon från Elea och relativitetsteorien (1973);
K. Marc-Wogau, A. H:s verklighetsteori (Tiden 1940);
—, Axel Hägerström och kritiken av subjektivism (Harald Nordenson 60 år, 1946, s. 206–240);
—, Studier till A. H:s filosofi (1968);
T. Mautner, Vägledning till Hägerströmstudiet (1994);
P. Mindus, A real mind: the life and work of A. H. (2009);
I. Nilsson, Hägerströmianismen (17 uppsatser i svensk idé- och lärdomshistoria, 1980);
G. Nygren, Religion och sanning: studier i A. H:s religionsfilosofi med särskild hänsyn till hans kritik av dogmatiken. D. 1 (1968);
K. Olivecrona, [nekr.] (SvJT 1939, s. 513);
E. Pattaro, Il realismo giuridico scandinavo, 1: A. H. (1974);
B. Petersson, A. H:s värdeteori: A. H’s theory of value (1973);
G. Rudberg, A. A. T. H. (KVA årsb. 1940, s. 303–310);
R. T. Sandin, A. H’s philosophy of religion, with special reference to his theory of knowledge and his concept of reality (1959);
M. Sandström, A. H. und der Realismus (Europäische Rechtsgeschichte und europäische Integration, 2002, s. 169–193);
R. Schmidt, Die Philosophie der Gegenwart in Selbstdarstellungen, Bd 7, Bruno Bauch, Agostino Gemelli, A. H., Oskar Kraus, Albert Schweitzer (1929);
O. Sigurdson, Den lyckliga filosofin: etik och politik hos Hägerström, Tingsten, makarna Myrdal och Hedenius (2000);
J. Strang, A. H. och Gunnar Myrdal: om den svenska värdenihilistiska traditionen (HTF 2003, 88, s. 43–61);
—, Arvet efter Kaila och Hägerström: den analytiska filosofin i Finland och Sverige (Mellan idealism och analytisk filosofi, 2006, s. 237–266);
J. W. F. Sundberg, The Swedish philosopher Axel Haegerstroem and his relationship to Finland’s struggle to preserve her legal order, 1899–1917 (1983);
M. Waller, A. H.: människan som få kände (1961);
A. Vannérus, Hägerströmstudier (1930);
A. Vigren, Begreppet ”bestämdhet” hos Vannérus och A. H. (Att skriva filosofihistoria, red. S. Nordin & J. Hansson, s. 83–96).

Festskrift:
Festskrift tillägnad A. H. den 6 september 1928 av filosofiska och juridiska föreningarna i Uppsala (1928).