Ledamoter
Atterbom728

Pehr Daniel Amadeus Atterbom


f. 19.1.1790   d. 21.7.1855

Professor i estetik vid Uppsala universitet; skald, litteratur- och lärdomshistoriker.


Arbetande ledamot
- Invald 22.2.1853 (nr 82)


Bibliografiska uppgifter

Papper i UUB, KB, Nordiska museet och LUB.
Valda skrifter, utg. av F. Böök, 1–6 (1927–29, därav reseminnen och brev i bd 6);
A:s bref till sin fästmö 1823–1826, utg. af H. Atterbom-Svenson (1911);
P. D. A. A:s och B. v. Beskows brevväxling, [utg. av C. Santesson], 1–3 (1926–28;
Ur SA:s handlingar ifr. år 1886, 36–38);
M[alla] G[randinson], Utdrag nr A:s bref till Lindblad (Samlaren 1890);
Bref till Adolf Fredrik Lindblad (1913);
C. R. Nyblom, Bref från tondiktaren A. F. Lindblad till P. D. A. A. (Samlaren 1888);
Amalia von Helvigs bref till A., utg. af H. Atterbom-Svenson (1915);
R. G:son Berg, A:s bref till Schelling (Samlaren 1918).

SBL, SMoK.

G. Axberger, Den unge A. (1936);
R. G:son Berg i Språk och stil, 12, 1912;
—, Svenska studier (1910);
—, i Edda, 7, 1917;
—, i Samlaren 1922 och 1941;
E. Danell, Atterbom och musiken: till 100-årsminnet (1955);
H. Engdahl, Det estetiska undret: Italienresenärer i romantiken (Moritz, Atterbom, Stendhal) (Romantiken över gränser, red. U.-B. Lagerroth, M. Ramsay, 1993, s. 157–168);
O. Fischer, The voice of the mother: on reading, writing and femininity in romantic poetics and in the poetry of P.D.A. A. (Romaticism in theory, 2001, s. 73–82);
G. Frunck, A. och Geijer efter ”affallet” (Samlaren 1888);
H. Frykenstedt, Atterboms kunskapsuppfattning: Dess betydelse för hans livs- och världsåskådning och dess sammanhang med den transcendentala idealismen (1949);
—, A:s livs- och världsåskådning i belysning av den transcendentala idealismen, 1–11 (1951–52);
L. Gustafsson, Estetik i förvandling: estetik och litteraturhistoria i Uppsala från P.D.A. A. till B. E. Malmström (1986);
E. Hellsten-Wallin, Den unge Atterbom och romantiken (1957);
R. Hjärne, Teckningar från Upsala akademi på 1830- och 40-talen (1879, s. 43–49);
I. Holmquist, Salongens värld: om text och kön i romantikens salongskultur (2000);
A. Hultin i FT 54, 57 (1903–04);
J. Kulling, A:s ”Svenska siare och skalder”: En undersökning av hans litteraturhistoriska forskning (1931);
T. Ljunggren i Samlaren 1942;
R. Lysell, P.D.A. A:s poetik i Grundbegreppen af ästhetik och vitterhet (Tidskrift för litteraturvetenskap, 1997, s. 157–179);
L. Lönnroth, Atterboms fornnordiska ”Skaldespråk”: om ”sinnebildsspråket” i Skaldar-mal (dens., Skaldemjödet i berget, 1996, s.114–145);
N. Molin, A.och Shakespeare (Studier tillägn. O. Sylwan, 1924);
M. Rydén, Atterbom och hembygdens natur (Sinnenas rike, 1989, s. 43–51);
U-C. Sander: Die Dialektik nationaler Selbstidentifikation am beispiel P. D. A. A:s (Aneignung – Abgrenzung – Auflösung, 2001, s. 53–67);
C. Santesson, A:s ungdomsdiktning (1920);
—, i Samlaren 1915, 1917, 1923, 1925, 1926, 1933, 1939, 1948;
—, Atterbomstudier (1932);
H. Schück, SA;
C. Segerbank, Dödstanken i svensk romantik: odödlighetstanke och uppståndelsetro hos tre svenska diktare: P.D.A. A., Johan Olof Wallin, Erik Johan Stagnelius (1993);
SLB 1900–1935 (1939–50, s. 105–109);
J. Svedjedal, Det romantiska maskineriet: C. J. L. Almqvists brev till P.D.A. A. (Författare och förläggare och andra litteratursociologiska studier, 1994, s. 35–49);
P. Söderlund, Den olycksaliga ön: Atterboms Lycksalighetens ö i ett litteratursociologiskt perspektiv (Tidskrift för litteraturvetenskap, 1996, s. 21–29);
J. H. Thomander, Inträdestal [över A.] (SA:s handlingar ifr. år 1796, 29, 1856, s. 171–226);
H. Tigerström, Atterbom och Hedborn: två östgötar i livslång vänskap: en liten minnesskrift (1999);
E. Tykesson, Atterbom: en levnadsteckning (1954);
F. Vetterlund, A:s sagospel Fågel blå, 1–2 (LU årsskr., avd. 1, bd 37–38, 1900–02);
—, i Samlaren 1891 och 1940;
—, Studier och dikter (1901);
—, Från nyromantikens dagar (1907);
—, A:s sagospel ”Lycksalighetens ö” (1924);
—, Ur portföljen (1927);
E. Wrangel, A. och Tegnér. Ett skaldemöte i Lund. (Samlaren 1911).