Ledamoter
Geijer708

Erik Gustaf Geijer


f. 12.1.1783   d. 23.4.1847

Professor i historia vid Uppsala universitet; även filosof, skald och tonsättare.


Arbetande ledamot
- Invald 2.11.1824 (nr 57)


Preses 1835 (1. h), 1847 (1. h)

Bibliografiska uppgifter

Arkiv i UUB.
Samlade skrifter, utg. av J. Landquist, 1–13 (1923–31. Därav Minnen i bd 7, brev i bd 12–13);
Arvet från Geijer. En bild av E. G. G., sammanställd ur hans skrifter av G. Hedin (1942);
Om säruppl. av flera C:s skr. samt bibliogr. över litt. se B. Redell, Geijerlitteraturen (Geijersamf:s meddel. nr 1, 1950, s. 19–34), och dens. i Geijerstudier (Skr. utg. av Geijersamfundet), 1 (1951, s. 161–176 och 183–195);
A. von Helvigs brev till E. G. G., övers. och utg. av W. G. Stiernstedt (1950).

SBL, SMoK.

N. Ahnlund, Historikern G. (Geijerstudier, 1, 1951, och HT, 67, 1947, s. 155–159);
Att följa sin genius: tio studier om E. G. G. (red. Geijersamfundet, 1982);
A. Blanck, G. i England 1809–1810 (1914);
—, G:s götiska diktning (1918);
B. Boëthius i Svensk tidskrift 1923, se under nr 68 (A. Fryxell) nedan;
—, E. G. G. (HT, 67, 1947, s. 317–330);
H. Borelius, E. G. G. åren före ”affallet” (1909);
L. M. Bååth, Häfdatecknaren E. G. G. (Ord och bild, 1904, s. 129–146);
L. Dahlgren, Ransäter (5:e uppl., 1923);
—, Ur Ransäters familjearkiv (3:e uppl., 1923);
S. Dahlstedt, Das Destruktivitätsproblem: über Nördlichkeit und Erhabenheit bei dem jungen E. G. G. (Nördlichkeit – Romantik – Erhabenheit: Apperzeptionen der Nord/Süd-Differenz (1750–2000) (2007, s. 161–176);
A. Ehnmark, Minnets hemlighet: en bok om E. G. G. (1999);
J. A. Eklund, E. G. G. (1942);
N. Erdmann, E. G. G. (1897);
E. M. Fries, Inträdestal [över G.] (SA:s handlingar ifr. år 1796, 23, s. 173–224);
E. Färnström, Fredrika Bremer och E. G. G. (1964);
Geijerstudier, I (Skr. utg. av Geijersamfundet, 1951, även särupps. härur anförda);
A. Geijer & B. af Geijerstam, Geijersgården i Ransäter (1952);
L. Geijer, Släkten G. jämte dottersläkterna von G. och af Geijerstam, … på grundval av ett manuskript av … N. af Geijerstam (1953);
R. Gustafsson, E. G. G. som kristen personlighetsfilosof (1935);
A. Hamilton Geete, I solnedgången, 1–4 (1910–14, bd 4 utg. av E. G. Lilliebjörn);
L. Hansen, E. G. G.: akademiker och samhällstänkare (Sociologi i tiden, 1997, s. 49–74);
A. Hansson, Ur romantikens sekretärer: Personskildringar och törnroserier kring den Geijerska Uppsalakretsen (1930);
G. Hedin, Manhemsförbundet (1928);
—, se under G:s skrifter ovan;
L. Hedwall, Tonsättaren E. G. G.: en musikalisk biografi (2001);
C. A. Hessler, G. som politiker, 1–2 (1937–47);
—, När ”avföll” E. G. G.? (Scandia, 11, 1938, s. 147–156);
—, ”Aristokratfördömandet”. En riktning i svensk historieskrivning (Scandia, 15, 1943, s. 235–266);
B. Hildebrand, C. J. Thomsen, särskilt s. 501–509 och 638–642 (om G. som medeltidshistoriker och arkeolog);
R. Hjärne, Götiska förbundet … (1878);
S. A. Hollander, Minne af E. G. G. (1869);
G. Jacobson, Från G. till Hjärne (1945);
A. Kjellén, G. och fattigdomsproblemet t.o.m. riksdagen 1840–1841 (HT, 53, 1933, s. 277–329);
—, Sociala idéer och motiv hos svenska författare under 1830- och 1840-talen, I (1937);
J. Kulling i Edda 1935, Vår lösen 1933 och 1947 samt i Stockholms stifts julbok 1946 (Om G:s religiösa utveckling och tro);
J. Landquist, E. G. G., hans levnad och verk (1924);
E. Liedgren, G. som psalmförfattare (L:s Vox angelica, 1917);
A. Lundahl, E. G. G. – filosofen (1999);
E. Lönnroth, Historikern G. (L:s En annan uppfattning, 1949);
P. Meurling, Geijer och Marx: studier i E. G. G:s sociala filosofi (1983);
A. Molin, Geijerstudier (1906);
E. Norberg, G:s väg från romantik till realism (1944);
T. Norlind, E. G. G. som musiker (1919);
H. Olsson, Det klassiska Värmland (Bonniers litterära magasin 1944);
B. Redell, se ovan;
E. Rodhe, G. och samhället. En studie i svensk tradition (1942);
H. Schück, KVHAA;
—, SA;
W. G. Stiernstedt, Två släktled berätta. Erinringar omkring E. G. G. av A. L. Liljebjörn-Geijer och A. Geijer-Hamilton (1947);
SLB 1900–1935 (1939–50, s. 121–127);
H. Stolpe & K. Petander, E. G. G. om samhällsutvecklingen (1954);
B. Stråth, E. G. G. 1783–1847 (Svenska historiker, red. R. Björk & A. W. Johansson, 2009);
L. Wahlström, E. G. G. En lefnadsteckning (1907);
—, Svenskar från förra seklet, 2 (1916, s. 1–16).