Ledamoter
Tengstr%c3%b6m685

Jacob Tengström


f. 4.12.1755   d. 26.12.1832

Professor i teologi vid Åbo akademi, sedan biskop i Åbo, slutligen finländsk ärkebiskop i Åbo.


Utländsk ledamot
- Invald 19.6.1810 (nr 12)

Arbetande ledamot
- Invald 12.2.1793 (nr 25)


Bibliografiska uppgifter

Papper i Nationalbiblioteket och Svenska littertursällskapet, Helsingfors.
M. G. S[chybergson], Porthan-Tengströmska Manuskriptsamlingen (Finsk tidskrift 1900:1, s. 87);
—, Ur ärkebiskop J. T:s svenska korrespondens (FT 1892, s. 22, 138);
—, Ur ärkebiskop J. T:s franska brefkonsept (FT 1896:1, s. 3);
J. T:s brevväxling med J. A. Lindblom, utg. av M. G. Schybergson, 1921;
M. G. Schybergson, J. J. Tengströms Anmärkningar till J. T:s självbiografi (Historiallinen arkisto 32, 1924, s. 1–9);
G. O. Rosenqvist, En brevväxling med J. T. rörande de kyrkliga böckerna (Festskrift tillägnad Jaakko Gummerus och Martti Ruuth vid uppnådda 60 år, 1930, 324–343);
J. Feuk, Åbo och Lund (HLS 39:5, 1964 [om brevväxling mellan T. och biskop Vilhelm Faxe i Lund].

SMoK, Suomen kansallisbiografi, Biografiskt lexikon för Finland, vol 2.

E. Anthoni, Jakob T. och stiftsstyrelsen i Åbo stift 1808–32, 1–2 (1923–28);
—, J. T. som stiftsherde (HTF 1929, s. 25);
G. Björkstrand, Försök till ny redaction af kyrko lag för Finland: en källkritisk utgåva av ärkebiskop J. T:s kyrkolagsförslag 1825 och 1829 jämte Förslag till ny Prestvalsförordning i Finland (1998);
—, Samhälle – religion – kyrka: vilken väg väljer kyrkan när riket sprängs? (Kyrkohistorisk Årsskrift, 2000, s. 47– 52);
—, J. T. – universalgeniet med mänskliga drag (Thule 13, 2000, s. 99–111);
T. Carpelan, Ättartavlor för de på Finlands riddarhus inskrivna efter 1809 adlade, naturaliserade eller adopterade ätterna (1942, s. 292);
A. B. Cederberg, Arkkipiispa Tengströmin ajatukset Suomen uudesta perustuslaista (Historiallinen arkisto, 13, 1914, s. 1–19);
A. P. Eklöf, Ärkebiskopen och den hafsiga flickan: om Fredrika Runeberg och Finlands första barnbok (Horisont 43:6, 1996, s. 52–55);
T. Harjunpaa, J. T., first Archbishop of Finland (Church History 44, 1975, s. 336–351);
H. Holmström, J. T. och Åbo Akademi (1932);
G. Kjellin, Rikshistoriografen Anders Schönberg (1952);
L. Munkhammar, Allmän Litteratur-Tidning: Finlands första lärda tidskrift (Historiska och Litteraturhistoriska Studier, 52, 1977, s. 245–314);
G. Nikander, J. T:s verksamhet i Finska hushållningssällskapet (1908, s. 88–147);
—, Jakob T. såsom akademisk lärare och biskop intill 1808 (1913);
M. Pitkonen, Uppfostran som grund för människans värde och samhällets väl: J. T:s uppfostringsideal (HTF 85, 2000, s. 155–173);
G. Schauman: J. T. och Anders Schönberg (FT 1898:1, s. 416);
M. G. Schybergson, J. T:s vittra skrifter i urval jämte en lefnadsteckning (SSLF, 41, 1899);
—, J. T. såsom historiker (Historiallinen arkisto 1900:1, s. 1–21);
—, J. T. såsom prokansler 1808–1814 (FT 1913, s. 233);
—, Jakob Tengström som neolog (FT 1914, s. 32);
A. Schück, Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens förbindelser med Finland (Fornvännen 1940, s. 224 f.);
C. Söderström, Upplysningstidens barnlitteratur. Kontrastiv stilanalys av J. T:s barnböcker och en recension i Åbo Tidningar (1991);
E. Thuren, Jacob Tengströmin teologinen ja uskonnollinen Kanta (1965).

Farbror till J. L. Runebergs hustru Fredrika, f. Tengström.