Kalendarium
Aktuellt

Beviljade medel till ny forskning om forskningsetik  

Pressmeddelande från RJ  

Sju projekt beviljas forskningsmedel inom ramen för den satsning på forskning om forskningsetik som Kungl. Vitterhetsakademien, Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet genomför tillsammans. 

För att stärka kunskapen och medvetenheten om forskningsetiska frågor har Kungl. Vitterhetsakademien (KVHAA), Riksbankens Jubileumsfond (RJ) och Vetenskapsrådet (VR) tillsammans avsatt 25 miljoner kronor till den gemensamma utlysningen Forskning om forskningsetik. Efter beredning i en internationell bedömarpanel har finansiärerna beslutat att bevilja följande sju ansökningar:

Linus Broström, Lunds universitet: Icke‐diskriminerande forskningsetik. Rättsligt reformbehov och implementeringsutmaningar i ljuset av FN:skonvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Kristine Eck, Uppsala universitet: Methods for Reflexive Analysis of Positionality

Tove Larsson, Uppsala universitet: Tvivelaktiga forskningspraxis: Om (o)etisk datahantering i kvantitativ forskning inom humaniora

Liv Nilsson Stutz, Linnéuniversitetet Växjö: Etiska förvecklingar. Hanteringen av mänskliga kvarlevor på museer och i forskning

Gisela Priebe, Lunds universitet: Ansökningar och etikprövningsbeslut när det gäller barns deltagande i forskning om barn som far illa ‐ rätt att delta, nytta och risker

Johan Söderberg, Göteborgs universitet: Köns och genusperspektiv som indikatorer på kvalitet inom humaniora, samhälls‐ och utbildningsvetenskap

Mattias Öberg, Karolinska institutet: Fångad vetenskap: hur särintressen inverkar på den vetenskapliga processen och påverkar kunskapsunderlaget för regulatoriska beslut om kemiska risker

Lista över beviljade anslag på RJ:s hemsida

 

ForskarFredag 2020

I år är vetenskapsfestivalen ForskarFredag helt digital och pågår 23-29 november. Ett hundratal aktiviteter genomförs över hela landet, tema "Forskning för en hållbar framtid", ForskarFredag arrangeras av föreningen Vetenskap och Allmänhet och Akademien är en samarbetspartner. 

 

Coronapolicy för Vitterhetsakademien
(Fastställd av FU den 20 november 2020)

Akademien ska följa Folkhälsomyndighetens aktuella anvisningar.
Akademien ska agera ansvarsfullt och föredömligt i relation till pandemin.

Akademiens arrangemang och möten kan ur smittorisksynpunkt likställas med allmänna sammankomster. 

Antal deltagare på plats vid plenum eller andra sammankomster begränsas till det mest nödvändiga. Övriga deltar digitalt, genom zoom eller liknande. 

Personer med förkylningssymtom eller andra sjukdomssymtom ska ej närvara på plats.

Personer i riskgrupp, exempelvis äldre och kroniskt sjuka, ska, om inga särskilda skäl föreligger, ej närvara på plats.

För resor ska Folkhälsomyndighetens rekommendationer gälla. 
Resor med allmänna färdmedel bör undvikas, särskilt sådana där sittplatsbokning ej är möjlig. 
Resor med kollektivtrafik i rusningstrafik bör undvikas.

Hygienåtgärder som tillgång till handtvätt och handsprit ses över inför varje arrangemang.

Säkerhetsavstånd om minst 1,5 meter ska upprätthållas.

Längre evenemang bör undvikas.

Internationellt deltagande begränsas till det yttersta, om det inte sker digitalt.

 

Digital konferens 26-27 november 2020

The Scandinavian Prize Papers: History and historical linguistics, 1650-1815

Konferensen fokuserar på s k prize papers, olika typer av dokument som förvarades på oceangående fartyg och som beslagtogs i samband med att fartygen under 1700-talet kapades av brittiska flottan. Dokumenten förvaras idag i brittiska arkiv men i samlingarna finns handlingar av relevans för svensk och dansk forskning, såväl historisk och språkhistorisk. Av särskilt intresse är de handlingar som belyser vanliga människors erfarenheter och språkanvändning, t ex i brev.  Ett tjugotal internationella forskare i historia och språkhistoria deltar i konferensen. Konferensen hålls på engelska.

Källorna är föremål för ett nytt projekt som leds av Margaret R. Hunt, professor i historia vid Uppsala universitet, och Leos Müller, professor i historia vid Stockholms universitet och Centrum för maritima studier. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet och konferensen av Vitterhetsakademien. 

Den som är särskilt intresserad av ämnet är välkommen att delta via Zoom i mån av plats. Antalet deltagare är begränsat. Anmälan till kristina.lund@vitterhetsakademien.se. Länk och information om registrering skickas senare. 

Projektets hemsida

Artikel i tidningen Forskning & Framsteg: Kapade postsäckar väcker 1700-talet till liv


 

Bokmässan 2020 och Forskartorget

Bokmässan 2020 är en digital bildningshubb som sänds 24-25 september. Vitterhetsakademien är en av huvudarrangörerna till Forskartorget, mässans stora arena för populärvetenskap och en plats där forskare möter besökare. I år livesänder Forskartorget sina kortföredrag den 25 september och Akademien deltar med de egna programpunkterna:

13:05–13:20 Kulturarv och gränser med Anna Källén, docent i arkeologi, Stockholms universitet

13:30–13.55 Hur kan bilder synliggöra gränsområden och utmana gränser? med Cecilia Parsberg, fil dr, lektor i Konst och Bildgestaltning, Karlstad universitet.

 

Drottning Lovisa Ulrika 300 år

"Visioner och utopier. Lovisa Ulrika 300 år!"– evenemang på Drottningholms Slottsteater 5 september i samarbete med Kungl. Vitterhetsakademien.

Drottningjubileum – Livrustkammarens event på Facebook i samarbete med Vitterhetsakademien och andra institutioner.

Drottningens akademi – Ständige sekreterare Karin Helander berättar om när Lovisa Ulrika instiftade Vitterhetsakademien.

 

Tillsammans med Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet lyser Kungl. Vitterhetsakademien ut projektmedel för forskning om forskningsetik.

Syftet är att stärka kunskapen och medvetenheten om forskningsetiska frågor genom att satsningen ger upphov till såväl empiriska resultat som begreppsutveckling av hög vetenskaplig kvalitet. De sökande ges frihet att själva formulera forskningsuppgiften.

Såväl enskilda forskare som mindre forskargrupper med svensk anknytning är välkomna att söka. Samtliga forskare ska ha avlagt doktorsexamen. Projekten kan pågå mellan ett och tre år. Ansökningsbeloppet för ett projekt i sin helhet kan uppgå till mellan en och åtta miljoner kronor. Utlysningen kan med fördel sökas av forskare verksamma inom humaniora och samhällsvetenskap men är öppen för alla vetenskapsområden.

Ansökan sker via RJ:s ansökningssystem på rj.se. Anvisningar för webbansökan: https://www.rj.se/Forskning_finansiering/webansokan/

Utlysningen öppnar den 14 april 2020 och stänger den 7 maj 2020.

 

Tillsammans med The British Academy bjuder Kungl. Vitterhetsakademien in till ett forskningssamarbetssymposium (Knowledge Frontiers Symposium) på temat Natures, Cultures, Communities

Syftet med symposiet är att locka till och underlätta för internationellt engagemang och samarbete mellan unga forskare från Storbritannien och Sverige från hela det humanistisk-samhällsvetenskapliga fältet. Vi vill genom detta initiativ uppmuntra till utbyte av idéer mellan discipliner och över nationsgränser och stödja utvecklingen av bilaterala, internationella samarbeten bl a genom att erbjuda planeringsbidrag, s.k. seed funding. Läs hela utlysningen.

På grund av den rådande situationen med COVID-19 har vi beslutat att skjuta upp symposiet till ett senare tillfälle.
Given the current circumstances with COVID-19, we have decided to postpone the symposium to a later date.

 

Den andra utlysningen inom Digarv. Utlysningen är stängd. Beslut meddelas senast i början av november 2020.

Tillsammans med Vetenskapsrådet (VR) och Riksbankens Jubileumsfond (RJ) lyser Kungl. Vitterhetsakademien för andra gången ut medel för att stödja datadriven forskning inom området digitalisering och för att göra kulturarvssamlingar tillgängliga för forskning.

Med satsningen vill vi främja forskning som med hjälp av tillgängliggjorda kulturarvssamlingar, samlingar inom arkiv, bibliotek och museer, belyser en forskningsfråga. Främst syftar utlysningen till att främja forskning på material från samlingar inom området humaniora och samhällsvetenskap, men även andra vetenskapliga områden med högt värde för forskning kan komma ifråga.

Det så kallade Digarv-programmet lystes ut första gången 2018, detta är den andra utlysningen. Läs om satsningen och pågående projekt på Digarvs hemsida, ansökan görs på VRs hemsida. Kungl. Biblioteket och Riksarkivet har tagit fram riktlinjer för samverkan inom utlysningen.

 


Akademiens nye preses  

Professor Peter Gillgren tillträdde 1 januari som ny preses. Pressmeddelande.

 

Europas Akademier om EUs ramprogram Horizon Europa

I ett uttalande till Europeiska kommissionen betonar ALLEA  (All European Academies) vikten av att implementeringen av det kommande Europeiska ramprogrammet för forskning Horizon Europe bland annat:

  • Fokuserar på excellence och ”blue sky thinking”.
  • Fortsätter med och utökar stöd för forskarmobilitet.
  • Tillämpar en bred tolkning av innovation som ser bortom teknisk utveckling och på så sätt stödjer tvärvetenskap och erkänner värdet av humaniora och samhällsvetenskap på ett sätt som är mindre teknokratiskt och instrumentellt.

Vitterhetsakademien har aktivt bidragit i arbetet med ALLEAS utlåtande och i juni 2018 samlades en arbetsgrupp inom ALLEA i Stockholm med Akademien som värd.

Pressmeddelande och utlåtande på ALLEAs hemsida

 

Ny broschyr - gemensam presentation av de kungliga akademierna

De tio kungliga akademierna presenterar sig tillsammans i en gemensam folder - för första gången. Flera av de kungliga akademierna är sprungna ur upplysningstidens ideal men de verkar i nuet för framtiden. De är icke vinst-drivande, från staten oberoende institutioner vilka kan slå vakt om det fria ordet och den fria forskningen. Broschyren om akademierna och deras verksamheter finns här.

 

Vitterhetsakademiens programpunkter på Forskartorget 2019 B05:72

Torsdag 26 september
17.20–17.55 Anekdot – det nya bildningsmagasinet

Det nya digitala bildningsmagasinet Anekdot är en plats där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar, både i essäer, videofilmer och ljudessäer. Syfte att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.
Medverkande: Magnus Bremmer, fil. dr litteraturvetenskap och forskningsredaktör, Stockholms universitet

Fredag 27 september
14.05–14.20 Arkeologins fotografier

Bilden har alltid spelat en stor roll inom arkeologin, från 1500-talets avbildningar av fornlämningar i form av träsnitt. Kring mitten av 1800-talet gör kameran sitt intåg inom arkeologin och med hjälp av fotografier dokumenteras fornlämningar och arkeologiska utgrävningar. Fotot spelar också en viktig roll för utställningar och publikationer.
Medverkande: Gustaf Trotzig, professor i laborativ arkeologi

Lördag 28 september
13.40–13.55 Från tro till tvivel

I den svenska tryckfrihetsförordningen från 1766 är inte religionen inkluderad, och fram till 1700-talet var religionen till och med ett hinder för opinionsfriheten. Med upplysningens idéer om naturrätten kunde synen på religion förändras –från att ha haft en statsbärande funktion till att vara en privat angelägenhet –och därmed omfattas av opinionsfriheten.
Medverkande: Jonas Nordin, professor i bok- och bibliotekshistoria

Lördag 28 september
14.30–14.45 Såcker Kaka och Hummer Såppa –ur en kokbok från 1780
Ulrika Eleonora Muncks receptsamling skrevs omkring 1780 och innehåller 116 recept på bakverk, desserter, pastejer och andra maträtter. Kokboken tillhör nu den Rettigska samlingen på Skånelaholms slott och är på många sätt typisk för en kategori handskrivna kokböcker som författades av adelns och borgerskapets kvinnor i 1700-talets Sverige.
Medverkande: Karin Sidén, docent i konstvetenskap, överintendent Prins Eugens Waldemarsudde

Söndag 29 september 
14.05–14.20 Historiskt laboratorium. Digitala modeller och rekonstruktioner av medeltida kyrkorum

Hur byggdes de medeltida träkyrkorna och hur upplevdes det medeltida kyrkorummet av en besökare under 1300-talet? Med hjälp av digital dokumentation och modern dataspelsteknik kan historiska miljöer rekonstrueras och upplevas igen av besökare på 2000-talet.
Medverkande: Gunnar Almevik, professor i kulturvård, Göteborgs universitet

 

ALLEA och Kungl. Vitterhetsakademien om ungerska vetenskapsakademien

ALLEA och akademien uppmärksammar i ett brev Europas regeringar om den pågående konflikten mellan Ungerns regering och den ungerska vetenskapsakademien. Konflikten hotar den akademiska friheten för en av Ungerns mest framstående forskningsinstitutioner. 

 

ALLEA efterlyser inspel om humaniora och digital datahantering

De europeiska akademiernas samarbetsorganisation ALLEA bildade under sin senaste årssammankomst i Bern en särskild arbetsgrupp för digital datahantering inom humaniora. Tanken är att forskningsdata inom de humanistiska disciplinerna skall vara FAIR, vilket skall uttydas “findable, accessible, interoperable, reusable”. Gruppen efterlyser nu inspel från våra ledamöter fram till den 15 juli. För närmare information, se https://bit.ly/ALLEADH

 

Europeisk kodex för forskningens integritet

ALLEAs The European Code of Conduct for Research Integrity har nyligen översatts till svenska i samarbete mellan Europeiska Kommissionens översättningsservice och Kungl. Vitterhetsakademien. Policyn har erkänts av Europeiska Kommissionen som referensdokument för forskningsintegritet för all EU-finansierad forskning. Pressmeddelande (in English)

 

Akademien protesterar mot befarade inskränkningar av den akademiska friheten i Ungern

 

På förmiddagen den 4 april röstade en majoritet i det ungerska parlamentet igenom ett lagförslag om organisationen av den högre utbildningen i landet, som bland annat innebär att Central European University (CEU) i Budapest inte längre kommer att kunna anta nya studenter till sina program, försåvitt inte en överenskommelse om universitetets verksamhet kommer till stånd mellan regeringarna i Ungern och USA. Lagförslaget innebär dessutom att CEU måste öppna ett campus i USA.

CEU är ett internationellt universitet knutet till delstaten New York i USA men lokaliserat till Budapest. Det grundades 1991 av finansmannen George Soros i efterdyningarna av kommunistregimernas kollaps i Östeuropa. CEU har från första början betonat betydelsen av den fria forskningen och det kritiska tänkandet för övergången till det öppna samhället och det demokratiska styrelseskicket i Ungern och på andra håll i Östeuropa.

Det aktuella lagförslaget riktar sig över lag mot verksamheten vid utlandsbaserade universitet i Ungern, men det råder inget tvivel om att det först och främst tagit sikte på CEU. Följaktligen har det i landets media populärt kommit att kallas ”Lex CEU”. Förslagets villkor och tidsplan är orimliga. CEU har inga möjligheter att öppna ett campus i delstaten New York inom loppet av sex månader. Dessutom kräver lagförslaget en namnändring och att den dispens från att söka arbetstillstånd i Ungern som hittills beviljats akademiska medarbetare på CEU från länder utanför EU ska slopas.

Om lagförslaget, som ännu inte underskrivits av republiken Ungerns president, implementeras i nuvarande skick innebär det med all sannolikhet att CEU antingen måste läggas ned eller flyttas till annat land. Mot den bakgrunden har de europeiska akademiernas centralorganisation ALLEA i ett öppet brev den 4 april, riktat till den ungerske utbildningsministern, fördömt lagförslaget som ett hot mot ”grundläggande och internationellt giltiga principer för att bedriva vetenskap och forskning”.

Kungl. Vitterhetsakademien är en av de 59 akademier som ingår i ALLEA. Vi är djupt oroliga över den aktuella situationen för högre utbildning i Ungern och ställer i dag följande skrivelse till regeringen i landet:

”Kungl. Vitterhetsakademien har med bestörtning erfarit att ett nytt lagförslag, som väsentligen försvårar situationen för högre utbildning och forskning, röstats igenom i det ungerska parlamentet. Vi vill härmed uttrycka vårt stöd för lärosäten som Central European University (CEU), som alltsedan grundandet år 1991 väsentligen bidragit till det goda vetenskapliga samtalet och den avancerade interdisciplinära forskningen i Ungern. Samtidigt vill vi påminna om den akademiska frihetens grundläggande betydelse för universitetens verksamhet och, i långa loppet, för den demokrati vi värnar om i Ungern, Sverige och annorstädes.

För Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien

Anders Cullhed, preses
Birgitta Svensson, ständig sekreterare”

 

Sex kungliga akademier i samverkan presenterar en föreläsningsserie i samarbete med Kommittén för Gustavianska Parken. Temat är en resa i tiden över Haga och Brunnsviken, parkens idémässiga bevekelsegrunder och tillkomst. Omgivningens och parkens historia speglas ur våra olika akademiers synvinklar och kunskapsområden. Serien inleder ett akademiöverskridande samarbete med avsikt att reflektera över företeelser utifrån akademiernas skilda perspektiv. 

Medverkande är representanter för Kungl. Akademien för de fria konsterna (1735), Kungl. Vetenskapsakademien (1739), Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (1753), Kungl. Musikaliska akademien (1771), Svenska Akademien (1786) samt Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (1811). 

Föreläsningarna hålls kl 15.00 i Konstakademiens hörsal Fredsgatan 12, Stockholm. Därtill inbjuds till två promenader i Haga. Fri entré. Antalet platser är begränsat varför föranmälan krävs, även för vandringarna. Biljetter släpps åtta dagar före respektive arrangemang. Läs hela programmet.

 

Akademien känner oro för den akademiska friheten i Turkiet

På senare år har arbetsklimatet för rektorer, professorer och andra universitetslärare varit kärvt i Turkiet. Efter det avvärjda kuppförsöket mot president Erdogans demokratiskt valda regim den 15 juli råder det inget tvivel om att den akademiska friheten i landet ställts under akut hot. Regeringen har beordrat stängning av femton universitet, sagt upp fyra universitetsrektorer och påbörjat en massiv undersökning av samtliga dekaner som åtminstone temporärt tvingats avgå. Själva den akademiska rörelsefriheten har kringskurits, vilket väsentligen försvårat för turkiska forskare att delta i konferenser utomlands.

Om den nuvarande prekära situationen för universitetsanknutna består, riskerar det akademiska livet i Turkiet att läggas i träda. Svårigheter att bedriva fri forskning inom landet liksom tendenserna till inskränkning av den akademiska rörelsefriheten över nationsgränser är alarmerande.

Som en följd därav har de europeiska akademiernas samarbetsorganisation ALLEA (All European Academies) i ett öppet brev inte bara fördömt kuppförsöket den 15 juli utan också uttryckt sin oro över regeringens "repressiva och överdrivna" åtgärder riktade mot flera håll inom den offentliga sektorn i Turkiet, inbegripet den akademiska världen och forskarsamhället. I synnerhet reagerar ALLEA mot avstängningen av dekanerna, indragningen av lärarlicenser och förbudet mot inhemska akademiker att lämna landet liksom återkallandet av turkiska akademiker verksamma utomlands.

ALLEAs skrivelse av den 22 juli är tillgänglig på länken http://www.allea.org/Pages/ALL/33/621.bGFuZz1FTkc.html.

I ett svarsbrev ställt till ALLEA den 1 augusti hänvisar det turkiska rådet för högre utbildning till det farliga läget i landet och till den befarade infiltreringen från kuppmakarnas håll av det högre utbildningssystemet. Samtidigt konstaterar man att dekanerna i Turkiet börjat återinstalleras och att den akademiska mobiliteten är återställd.

Kungl. Vitterhetsakademien är en av 59 akademier från mer än 40 länder som ingår i ALLEA. Vi följer nogsamt den aktuella utvecklingen i Turkiet utifrån övertygelsen att vetenskapen till sitt väsen är global, att såväl forskare som forskningsresultat därmed måste röra sig över nationsgränserna och att den akademiska friheten är en av grundbultarna i ett demokratiskt land.

 

Samlingarna och forskningen

I den andra omgången av satsningen Samlingarna och forskningen får fem projekt anslag från Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Totalt beviljades 38 miljoner kronor

Projekt som beviljats medel denna gång:

Till Tal – Tillgängligt kulturarv för forskning i tal. Projektledare: Rickard Domeij, Institutet för språk och fokminnen

Samla sociala digitala fotografi. 
Projektledare: Kajsa Hartig, Nordiska museet

Beundran och förundran i förändring - att förstå Museum Stobaeanum. 
Projektledare: Ulf Johansson Dahre, Lunds universitet

Evighetsrunor - en forskningsplattform för Sveriges runinskrifter. Projektledare: Magnus Källström, Riksantikvarieämbetet

Bekönade rum
. Mångdimensionella vandringar i stadens historia. Projektledare: Rebecka Lennartsson, Stadsmuseet Stockholmia