Ny ständig sekreterare i Kungl. Vitterhetsakademien
fr o m 1 juli 2013

Birgitta Svensson, professor i etnologi vid Stockholm universitet och Nordiska museet, tillträder posten som ständig sekreterare i Kungl. Vitterhetsakademien den 1 juli 2013. 

Birgitta Svensson efterträder f.d. riksarkivarien, fil.dr Erik Norberg som avgår efter 5,5 år som ständig sekreterare i Akademien.

Remissyttrande

Kungl. Vitterhetsakademien har beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Nytt hemvist för den statliga arkeologiska uppdragsverksamheten. (PM 2013-01-24, Ku2013/106/KA). 

Regeringen har presenterat ett förslag om att den arkeologiska uppdragsverksamheten skall föras över från Riksantikvarieämbetet till Historiska museet, där den fortsättningsvis skall bedrivas i myndighetsform.

Vitterhetsakademien instämmer i huvudtanken men pekar dels på problem med inordnande av UV i Historiska museet, dels på behovet att tillförsäkra RAÄ arkeologisk kompetens även i fortsättningen. Läs hela yttrandet här.

Om förändringar i folkbokföringen

Kungl. Vitterhetsakademien har skrivit till Regeringen för att lyfta fram betydelsen av den geografiska indelningen i folkbokföringen.

Det som behövs är

1. En enhetlig och officiell statistisk indelning som är mindre än kommun och större än fastighet.
2. En indelning som är stabil och långsiktig.
3. En indelning som bör överensstämma med den tidigare socken- eller församlingsindelningen.
4. Ett system som tillförsäkrar sockennamnen en officiell funktion, så att de förblir i bruk.

Läs brevet här.

Utvärdering av ABM-programmet

Kungl. Vitterhetsakademien har tillsammans med Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond låtit utvärdera den gemensamma satsningen för nydisputerade forskare inom ABM-sektorn (Arkiv-Bibliotek-Museer).

Satsningen, som påbörjades  2006, gick ut på att öka rekryteringen av nydisputerade forskare till ABM-sektorn med syfte att stimulera kvalificerad forskning på samlingarna, skola in forskare i myndighetsarbetet och stärka ABM-sektorns forskarkompetens.

Rapporten visar att ABM postdokprogrammet har inneburit en rejäl ambitionshöjning för forskningen inom ABM-området. Det har bidragit till uppbyggnaden av forskningsavdelningar, liksom tillkomsten av policydokument och rådgivande organ för forskningsfrågor. Myndigheterna har kunnat anställa mycket kvalificerade medarbetare som bland annat har åstadkommit omfattande, nya forskningsresultat.

Allt är dock inte positivt. Rapporten är kritisk och konstruktiv på ett sätt som uppfordrar RJ och KVHAA att göra nya ansträngningar inom kulturarvsinstitutionerna. Läs hela rapporten här.

Oro för nedskärningar i kommande ramprogram

Ordförandena för Academia Europaea, ALLEA and EASAC har skrivit ett gemensamt brev till statsöverhuvudena för EUs medlemsländer för att uttrycka sin starka oro för eventuella nedskärningar i budgeten för Horisont 2020-programmet. Mer information på ALLEAs hemsida.

Remissyttrande

Kungl. Vitterhetsakademien har beretts tillfälle att avge yttrande över Kulturmiljöutredningens betänkande Kulturmiljöarbete i en ny tid (SOU 2012:37). Akademien har, utöver inledande kommentarer, avgett yttrande under följande tre punkter:

Nationella mål för arbetet med kulturmiljön

Föresatsen att humanistiska perspektiv ges utrymme att påverka samhällsutvecklingen får ett reellt innehåll först om arbetet med kulturmiljön vilar på en gedigen kulturvetenskaplig grundkompetens. Det är här att beklaga att utredningen inte ägnar fornlämningarnas och den historiska bebyggelsens vetenskapliga värden något större intresse.

Tidsgränser

Frågan uppstår huruvida en fast tidsgräns alls är nödvändig. Ger man fornlämningsbegreppet en vidare kulturhistorisk innebörd, framstår elastiska tidsgränser med möjlighet till särskilda prövningar från fall till fall som mer hanterliga. 

En modern landskapssyn

Är det inte nu tid att lyfta fram landskapet som ett centralt element i kulturmiljöarbetet? Här skulle kultursektorn kunna ta ett avgörande initiativ till förbättring i samverkan med andra verksamheter med landskapsanknytning. I förslaget lyser frågor om landskapets betydelse i kulturarvs­sammanhang med sin frånvaro.

Internationella utblickar och jämförelser saknas i resonemangen, dessutom är anknytningen till den europeiska landskapskonventionen genomgående svag.

Läs hela yttrandet här.

Forskartorget på Bok & Bibliotek

Remissyttrande

Kungl. Vitterhetsakademien har beretts tillfälle att avge yttrande över Betänkande av utredningen om kvalitetssäkring av forskning och utveckling vid statliga myndigheter (SOU 2012:20). 

Vitterhetsakademien välkomnar att särskilt den forskning som utförs vid arkiv, bibliotek och museer uppmärksammas. Den är viktig, inte bara för de institutioner där den bedrivs, den utgör även ett väsentligt komplement till den forskning som bedrivs vid universitet och högskolor.

En god vetenskaplig standard är nödvändig både för utvecklandet av infrastruktur för annan forskning och för uppgiften att bedriva forskning kring metoder för insamling, bevarande och tillgängliggörande. För att detta skall vara möjligt även i framtiden måste forskarutbildningen inom de nya professionsämnena stärkas väsentligt.

Ett vidare samarbete med Vetenskapsrådet som huvudman skulle främja gemensamma värden samt dessutom bidra till att ge legitimitet åt den forskning som är kvalificerad och utförs på god vetenskaplig grund. Akademien stöder därför detta förslag. Läs hela yttrandet här.

Remissyttrande

Kungl. Vitterhetsakademien har beretts tillfälle att avge yttrande över rapporten Prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor (U2011/7356/UH). 

Vitterhetsakademien förordar i sitt yttrande att ett system för resurstilldelning till forskning vid universitet och högskolor utvecklas, som tydligare premierar och uppmanar till kvalitet. Akademien vill även betona vikten av att resurstilldelningen till forskning främjar långsiktighet, robusthet, mångfald och oberoende i forskningen och i universitetens samverkan med samhället. Akademien menar att det bästa sättet att uppnå dessa krav är med hjälp av kollegiala bedömningar. Läs hela yttrandet här.

Vitterhetsakademiens forskningsstrategi 2013-2016

har lämnats till regeringen som underlag för den kommande forsknings- och innovationspolitiska propositionen 2012.

Den humanistiska och samhälls­vetenskapliga forskningen måste beredas en framträdande plats i det forskningspolitiska arbetet. Utöver att forskningen ger viktiga bidrag till Sveriges internationella konkurrenskraft, skapar den kreativa miljöer, den tillgängliggör olika kulturella traditioner och gör dessa begripliga samt undanröjer mellanmänskligt schablontänkande och stärker ett demokratiskt tänkesätt.

I Kungl. Vitterhetsakademiens forskningsstrategi framhålls också den humanistiska forskningens egenart, forskningens behov av en fungerande infrastruktur och språkligt relaterade frågor. Läs hela dokumentet här.